32 lag på 32 dagar - Miami Dolphins (AFC East)

Så var det dags för en favorit i repris från förra året. Tipsarenans expert Johan Mann går igenom läget i lagen innan försäsongen riktigt tar fart. Det blir ett lag om dagen i 32 dagar. Ja, ni fattar galoppen.

Det har blivit dag 3 i vår lilla serie och vi tittar till ytterligare ett lag i AFC East. Idag landar vi i Sonny Crockett och Ricardo Tubbs lilla Kuba, det pastellfyllda Art Deco-templet Miami med sina stoltheter Dolphins. 

Miami Dolphins klev in i AFL 1966. Efter sammanslagningen mellan NFL och AFL 1970 då nutidens NFL som vi känner (och Superbowl började spelas mellan vinnaren av AFC (gamla AFL) och NFC (gamla NFL)) blev Dolphins snabbt ett topplag.

1971-74 vann Miami AFC East fyra raka år under legendariske coachen Don Shula. Klubben tog sig också till tre raka Superbowls 1971-73.

Efter att ha förlorat Superbowl VI 1971 mot Dallas Cowboys med klara 3-24 kom klubben åter med stormsteg 1972 och vann Superbowl VII mot Washington Redskins med 14-7 ledda av bland andra quarterbacken Earl Morrall, den store runningbacken Larry Csonka och ett svärmande defense. Säsongen 1972 är berömd för att det var en s.k. ”perfect season” under vilken Miami inte förlorade en enda tävlingsmatch. Det har inte återupprepats av något lag i NFL sedan dess. 1973 var Dolphins tillbaka och vann sin andra titel i Superbowl VIII mot Minnesota Vikings med 24-7.

AFC East tillhörde Dolphins under 70-talet och tidigt åttiotal. Dolphins var tillbaka i Superbowl under säsongen 1982/83 som förkortades av en spelarstrejk. I Superbowl XVII räckte dock inte ett starkt Miamidefense. Dolphins hade en alltför begränsad offensiv och rankades sist i ligan i passoffensiven med quarterbacken David Woodley vid rodret.

Till säsongen 1983/84 klev Dan Marino in som ny quarterback. Redan under sitt andra år (1984/85) slog Marino i stort sett varenda passningsrekord som fanns i NFL och passade för över 5000 yards samtidigt som han tog sitt lag till Superbowl XIX. Väl där blev det dock storförlust mot 80-talets giganter San Francisco 49ers med klara 16-38. Marino fortsatte leda en grym offensiv som främst fokuserades kring passningsspelet men det var som förgjort i slutspelsmatcher och Marino fick när han la skorna på hyllan 2000 konstatera att Superbowl XIX blev hans enda chans till en Lombardy Trophy.

Efter Marinos sorti lyckades Dolphins i och för sig vinna AFC East säsongen 2000/01 och därefter ännu en gång men man har mestadels kämpat i skuggan av Buffalo Bills och New England Patriots. Coachbyten har skett ofta och satsningar i free agency har gett minst sagt blandat resultat och lett till ständiga behovet av att bygga ny lag.

6-10 (6 vinster, 10 förluster) får sägas ha varit en rejäl missräkning.

Efter att ha etablerat sig som New England Patriots främsta utmanare trodde många att head coach Adam Gase skulle ta Miami till nästa nivå. Då hade de kanske inte räknat med att quarterbacken Ryan Tannehill skulle skada sig. Dolphins tog istället in Jay Cutler som hade slutat spela för att bli kommentator som quarterback. Adam Gase hade tidigare varit Cutlers offensiva koordinator i Chicago under Cutlers mest framgångsrika år. Det började också hyfsat med 4 segrar de sex första matcherna och det mesta tuffade på. Därefter gick man in i en mycket tuff period. Cutler spelade som Cutler brukade i motgång, svagt (och han verkade stundtals helt ointresserad). Med undantag för två bra insatser i vecka 13-14 (segrar mot Broncos och Patriots) radades storförlusterna upp.

Säsongen var ett misslyckande och en tredjeplats i AFC East strax före New York Jets gjorde inget Miamifan glatt. Det hela leder till en ombyggnation av truppen igen. Det enda som förvånar mig är att Mike Tannenbaum sitter kvar som de facto GM. Han är som en katt med nio liv. Nu får han på nytt förtroendet att rensa upp egna misstag och bygga nytt. Kommer han lyckas denna gång?

Noterbara spelarvärvningar

WR Danny Amendola (från New England Patriots)
WR Albert Wilson (från Kansas City Chiefs)
RB Frank Gore (från Indianapolis Colts)
OG Josh Sitton (från Chicago Bears)
C Daniel Kilgore (från San Francisco 49ers)
DE Robert Quinn (från Los Angeles Rams)
DT Akeem Spence (från Detroit Lions)

S Minkah Fitzpatrick (NFL draft, runda 1, val 11, från Alabama)
TE Mike Gesicki (NFL draft, runda 2, val 42, från Penn State)
LB Jerome Baker  (NFL draft, runda 3, val 73, från Ohio State)

Noterbara spelarförluster

WR Jarvis Landry (till Cleveland Browns)
TE Julius Thomas (ny klubb inte klar)
C Mike Pouncey (till Los Angeles Chargers)
DT Ndamukong Suh (till Los Angeles Rams)
LB Lawrence Timmons (ny klubb inte klar)

Miami Dolphins är i ombyggartagen. Ut de senaste åren har dominanta spelare som runningbacken Jay Ajayi (tradades till Eagles under förra säsongen) och den här försäsongen lämnade även wide receivern Jarvis Landry. Ajayi och Landry var de tongivande offensiva spelarna. Lägg därtill att den mest dominerande defensiva spelaren Ndamukong Suh lämnar laget. Med andra ord kommer mycket bli nytt. Dolphins har inte värvat dåligt men jag har svårt att se att de uppgraderat talangmässigt i free agency. Enligt uppgift letar de mer efter stabilare ledartyper än vad de upplevde att de spelare som lämnat varit.

Det stora namnet i draften för Dolphins var Minkah Fitzpatrick. Han kan bli en riktigt bra spelare som kan stärka upp Miamis secondary. I övrigt är jag tveksam till Mike Gesicki som personifierar begreppet workout warrior. Det vill säga att han är en otroligt atletisk spelare som i vart fall hitintills inte kunnat översätta denna förmåga fullt ut till fotbollsplanen. 

Miami har ett bra lag och en quarterback i Ryan Tannehill som skaffat sig en hel del rutin vid det här laget. Kanske är det dags för ett genombrott. Det som oroar oss på Tipsarenan är det spel som Miami visade upp mot lite bättre lag under förra säsongen. Då var det uppenbart att de inte var helt redo.

Är det något lag som ska kunna konkurrera med New England Patriots om titeln i AFC East så är det Dolphins. Ska man vara ärlig får man nog konstatera att Miami sannolikt inte är ikapp än. Dessutom ser New England ännu bättre ut efter en intressant försäsong. Alla cylindrar behöver klicka och Ryan Tannehill måste ta ett enormt kliv i utvecklingen för att så ska kunna ske. Mer sannolikt är att Dolphins kan vara med att fightas om en slutspelsplats. De måste dock visa oss att de kan dansa med de tuffare lagen i NFL innan vi är redo att utnämna de till den bästa nyheten sedan skivat bröd nådde marknaden.

Miami Dolphins var lite på gång innan föregående säsong. Avgörande för om Miami kan klättra tillbaka i sadeln är om quarterbacken Ryan Tannehill kommer tillbaka i god fysisk form och kan ta nästa steg i utvecklingen som quarterback. Kan han det har Miami goda chanser att kämpa om en slutspelsplats. Däremot tror jag inte klubben har en roster som kan konkurrera med New England Patriots i AFC East. Vi på Tipsarenan tror det är realistiskt att de slutar med ett record runt 8-8 och missar slutspel.